Anna Sourander: H-huset blev dåligt på två år – hur är det möjligt?
Byggalliansen har fortfarande ett efteransvar för H-husets byggnad, vilket innebär att den tar den största ekonomiska smällen när renoveringen kör igång. Bild: Monica Ahlroth
Byggalliansen fixar det som gått snett i bygget av H-huset. Bra, men det behövs mer för att historien inte ska upprepa sig.
Både anställda och patienter som vårdats har uppvisat symptom. Sjukfrånvaron har ökat. Och sedan en tid tillbaka är orsaken klar. Sjätte våningen i välfärdsområdets storbygge H-huset har problem med inomhusluften.
Vid undersökningar har man hittat förhöjda världen av 2-etylhexanol i golvets ytbeläggning, vilket tyder på att plastmattan eller limlagret reagerat antingen på fuktigt spackel eller på fuktig betong. En renovering är oundviklig och H-husets ansvariga byggare alliansen Bothnia High 5 kommer att undersöka inomhusluften även i andra våningar. Hela proceduren kommer att ta månader i anspråk. Den kräver tillfälliga utrymmen för den palliativa vården, avdelningen för cancer- och blodsjukdomar och avdelningen för inre medicin och neurologi. Och vilka kostnader den medför är ännu oklart.
Oren luft i ett hus med inte ens två år på nacken kommer alltså att ha stora konsekvenser för många människor. Hur är det möjligt?
Problem med inomhusluften har diskuterats flitigt i offentligheten de senaste åren. Diskussionen har också delvis gett resultat. Från att ha varit någonting som vården avfärdat som diffusa symptom utan koppling till någonting specifikt har de sjukdomsbilder som oren inomhusluft kan leda till börjat tas på allvar. I dag görs nationella kartläggningar kontinuerligt och det finns till och med ett nationellt program för inomhusluft och hälsa.
Men när det gäller själva byggtekniken, både nybyggen och saneringar av gamla byggnader, har diskussionen inte lett till särskilt mycket konkretism. En orsak är att problemen med inomhusluften i offentliga byggnader, särskilt om de har några år på nacken, är mångfacetterade och svåra att lösa. Efter drygt ett årtionde av diskussion och utveckling finns det fortfarande inte riktigt några gemensamma spelregler. Det saknas ett tillräckligt kunnande om hur man ska lösa problem med inomhusluften.
De många turerna kring till exempel Oxhamns skola i Jakobstad och Tegengrenskolan i Vörå visar att inomhusluften är en komplex fråga. Det är svårt att enas kring hur en renovering eller sanering ska göras och hur omfattande den ska vara.
Rent tekniskt utvecklas byggbranschen dessutom hela tiden. Nya byggmaterial, som gör byggandet både smidigare och billigare, slår sig in på marknaden. Utvecklingen av nya byggmaterial har lett till att helt nya kemiska föreningar i dag finns i inomhusluften, vilket innebär att inte heller nybyggen nödvändigtvis är förskonade från problem med inomhusluften.
Problematiken har lyfts fram av bland annat laboratoriechef Juhani Kronholm på Ositum, som är Finlands största oberoende enhet som gör mätningar och luftanalyser. Kronholm förklarar att den rikliga användningen av kemikalier och nya metoder vid utveckling och tillverkning av byggmaterial visserligen lett till att antalet produkter av god kvalitet ökat, men samtidigt har det uppstått nya problem.
Hur mycket emissioner som olika kemikalier avger under vissa förhållanden, som fukt och värme, är ännu osäkert, men under vissa förhållanden kan resultatet sannolikt bli ökade materialutsläpp. Ett exempel är utsläpp av 2-etylhexanol från plastmattor, samma ämne som man vid undersökningar hittat förhöjda värden av i ytbeläggningen av H-husets golv.
Byggalliansen har fortfarande ett efteransvar för H-husets byggnad, vilket innebär att den tar den största ekonomiska smällen när renoveringen kör igång. Men både personal och patienter och deras anhöriga kommer att påverkas orimligt mycket.
Det räcker inte med att konstatera att en renovering behövs och att företaget som är ansvarigt för bygget står för kostnaderna. Det behövs ett bättre system för att förhindra nya onödiga prövningar som den H-husets användare nu står inför.
Byggbranschens ansvar under själva byggprocessen måste förtydligas och kontrollen av både processer och färdiga projekt måste bli hårdare. Det behövs också ytterligare, även offentliga, satsningar för att öka kunnandet om inomhusluften både när det gäller nybyggen och sanering av äldre byggnader.
Länkar och bakgrund:
Artikel i VBL och ÖT om problemen i H-huset
Artikel i ÖT om problemen i Oxhamns skola
Rapporten Rakennusalan kilpailukyky ja rakentamisen laatu Suomessa