Anna Sourander: Unga idrottare förtjänar bättre än en vidrig kvinnosyn
Det är lätt att känna allt från ilska till vantro och uppgivenhet när nyheterna om hur idrottsvärlden förringar våldtäkt, sexuella trakasserier och objektifiering av kvinnor avlöser varandra. Bild: 123rf
Gång efter annan radar idrotten upp bevis för den vidriga kvinnosyn som frodas på en del håll. Är det då så konstigt om en del män tycker att kvinnor förtjänar våld?
Det är nog inte bara den kvinnofientliga internetprofilen Andrew Tate som får bära hundhuvudet när män lägger ansvaret för våld mot kvinnor på kvinnan själv, vilket en undersökning nyligen menade att iögonfallande många män gör. Det räcker inte heller med att skylla på inflytelserika äldre män med tvivelaktig kvinnosyn, som exempelvis USA:s blivande president Donald Trump.
Den rent ut sagt vidriga kvinnosyn som lever och mår gott i delar av idrottsvärlden ska inte heller underskattas. Kvinnosynen är en förlängning av den machokultur som funnits inom idrotten hur länge som helst. Det är lätt att känna allt från ilska till vantro och uppgivenhet när nyheterna om hur idrottsvärlden förringar våldtäkt, sexuella trakasserier och objektifiering av kvinnor avlöser varandra.
Tidigare i år blev det klart att fem spelare i det kanadensiska ungdomslandslaget i ishockey åtalas för en gruppvåldtäkt som skedde 2018. I samband med att den misstänkta gruppvåldtäkten började utredas kröp det fram att det kanadensiska hockeyförbundet i tiotals år med pengar tystat ner kvinnor, som olika generationer av kanadensiska juniorlandslagsspelare våldfört sig på.
På hemmafronten kom nyligen nyheten om att ligaspelaren Severi Lahtinen, som sitter i fängelse dömd för våldtäkt, spelar ishockey i den lokala klubben Mäntän Kiekko-Pojat. På frågan varför svarar klubbens ordförande att klubben under inga omständigheter godkänner våldtäkter, men att Lahtinen fått sitt straff och är en relativt ung kille som klubben vill hjälpa framåt i karriären. Det man i praktiken säger är att våldtäkt inte ska ligga honom i fatet som ishockeyspelare.
Förra veckan fick matchen mellan boxningslegenden Mike Tyson och den yngre Jake Paul stor uppmärksamhet. Tyson har suttit i fängelset för våldtäkt och har dömts för kvinnomisshandel. Han är också nyligen stämd för våldtäkt. Varför jobbar boxningsvärlden för att promota en match med en sådan deltagare? Finns det faktiskt ingen annan äldre boxare, utan böjelser för sexuellt våld, att ta in mot Jake Paul?
Fotbollen har också bjudit på inslag av motbjudande kvinnosyn. Som när Juventus valde att flytta sin försäsongsturnering till Asien för att skydda sin våldtäktsanklagade storstjärna Cristiano Ronaldo. Han hade gripits om han satt sin fot i USA. Detta efter att uppgifter om att han betalat en kvinna för hennes tystnad och dokument där Ronaldo påstås erkänna att kvinnan sagt ifrån kring fallet läckt ut i offentligheten. Senare lades åtalet mot Ronaldo ned med motiveringen att anklagelserna inte gick att bevisa bortom allt tvivel. Stora stjärnor med feta plånböcker är tacksamma offer för anklagelser om våldtäkt, men samtidigt pekar forskning på att påhittade anklagelser är sällsynta och att mörkertalet när det gäller våldtäkter är stort.
Det blev stora rubriker när det kom fram att den franska stjärnan Kylien Mbappé utreds för våldtäkt. Brottet ska ha skett under ett besök på ett exklusivt hotell i Stockholm. Mbappé ska givetvis betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisas, men upplägget för besöket i den svenska huvudstaden är definitivt inte smickrande för fotbollsstjärnan. Under två kvällar festade stjärnan loss i en avskild vip-avdelning med en drös specifikt inbjudna unga kvinnor.
Även lokalt finns det färska exempel på kvinnosynen som råder inom delar av fotbollsvärlden. Knappt ett år efter att Janne Lindberg fick sparken som VPS:s sportchef på grund av osakligt beteende mot kvinnliga anställda har han ett nytt jobb med ansvar för att utveckla Sankt Michel-klubbens träningsverksamhet. Lindberg ska särskilt jobba med juniorverksamheten och representera klubben utåt.
Det nybakade ligalaget Jaros tränare Niklas Vidjeskogs uttalanden är inte heller mycket att hurra för. Vidjeskog konstaterade att det alltid tycks vara mannen som är boven i samband med att en av hans spelare dömdes till villkorligt fängelse för att ha smygfilmat samlag med en kvinna.
Det positiva är att det görs en del arbete för att motverka machokulturen. Projekt som svenska Allt vi inte pratar om – fritid och idrott, är guld värda. Projektet är ett samarbete mellan flera aktörer för att med konkreta åtgärder motverka machokulturer, sexism och trakasserier. På finländskt håll är den tidigare elitidrottaren Karin Storbackas engagemang för sundare traditioner inom idrotten ett exempel på värdefullt arbete.
När det kommer till kritan handlar det om val. En promiskuös livsstil behöver inte omfamnas bara för att det för en lyskraftig idrottsprofil är möjligt. Det är ett val att ha överseende, och till och med betala för offrens tystnad, med unga ishockeyspelare som inte kan tygla sina lustar. Det är ett val att betala för att se matcher där våldtäktsdömda idrottare medverkar. Och visst är det ett val unga vackra kvinnor gör när de beblandar sig med någon bara för att han är rik och berömd. Men det betyder inte att hon gett ifrån sig rätten att säga nej till sex.
Länkar och bakgrund:
Artikel i VBL och ÖT om Jaros reaktion i fallet Vidjeskog
Artikel i VBL om Lindbergs nya jobb
Artikel i HBL om våldtäktsanklagelsen mot Ronaldo
Yles NHL-kolumn om det kanadensiska ishockeyförbundet och våldtäktsrättegången
Artikel i Iltalehti om den fängslade Lahtinens spel i det lokala ishockeylaget
Artikel i Aftonbladet om våldtäktsanklagelsen mot Kylien Mbappé