Anställd tvångsmatade barn och kallade dem vid öknamn på Vasadagis

En före detta dagisanställd i Vasa tvingas betala stora summor i ett ärende hon förlorat i Österbottens tingsrätt. Bild: Arkivbild

Trots tillsägelser och en varning fortsatte den anställda att försumma sina arbetsuppgifter. Dessutom betedde hon sig oprofessionellt mot barnen. Det hela slutar med en elak räkning.

Käranden anställs som lärare i småbarnspedagogik hösten 2019 på ett daghem i Vasa. Hon får sparken drygt två och ett halvt år senare, då efter att ett antal märkligheter uppdagats och efter att hon fått en varning för dessa. Nu har hon dragit daghemmet inför rätta.

Enligt daghemmet har käranden uppträtt olämpligt på jobbet, försummat en del av sina lagstadgade arbetsuppgifter, brutit mot arbetsgivarens regler och på andra sätt agerat ohederligt gentemot arbetsgivaren, det vill säga daghemmet.

Listan på överträdelser är rätt lång. En del av problematiken gäller hennes inställning till matpauserna och hur de går till. Vid flera tillfällen iakttar hennes kolleger att hon sätter oäten mat tillbaka i kylskåpet för att värma samma portion till barnen senare. Det är emot reglementet och daghemmets uttryckliga anvisningar eftersom daghemmet i fråga har ett distributionskök. I daghem med sådana värms mat aldrig upp en andra gång – detta av hygieniska säkerhetsskäl.

Hennes kollegor bevittnar också att hon tvingar några av barnen att äta när de inte vill äta för egen maskin.

Dessutom tvingar hon några av barnen att sitta på golvet och äta. Ett av dem är ett barn med allergier. Hon uppmanar dessa att ha sin mat på bänken till matbordet medan de själva sitter på golvet. Av hygieniska skäl är detta enligt arbetsgivaren inte godtagbart, för att inte tala om att barn inte ska behöva sitta på golvet och inta sin lunch.

Daghemmet har klara regler för matpauser. För det första är de en del av småbarnspedagogiken där man med positiv förstärkning uppmuntrar barnen att smaka på nya saker och dessutom ska matpauserna vara trevliga tillfällen för barnen.

År 2022 börjar det droppa in feedback från barnens föräldrar. Daghemmet får rapporter om att barnen känt stark ångest under matpauserna på grund av kärandens beteende.

Utöver det upptäckte en del kolleger också att hon utövade utpressning i samband med ätandet, genom att till exempel säga att barnen inte får något knäckebröd eller tuggummi om de inte äter maten. Alla typer av utpressning går stick i stäv med daghemmets reglemente och i synnerhet med Utbildningsstyrelsens bestämmelser om småbarnspedagogik.

Vidare tog käranden vid några tillfällen hem mat från daghemmet utan att betala.

Hon får till slut en skriftlig varning för oprofessionellt beteende.

Oroväckande nog iakttar kollegiet dessutom att käranden flera gånger utan orsak höjt rösten mot barnen. Vid åtminstone ett tillfälle har hon dessutom använt rasistiska tillmälen mot ett dagisbarn med invandrarbakgrund.

Alla de ovanstående överträdelserna var enligt arbetsgivaren allvarliga i sig, men dessutom försummade käranden bevisligen att sköta en del av de uppgifter som arbetsgivaren krävde och som hörde till arbetsbeskrivningen. Det gäller bland annat veckobrev till föräldrarna, vilka ibland lämnades helt ogjorda.

Till uppgifterna för en lärare inom småbarnspedagogik hör även att uppgöra individuella pedagogikplaner för varje enskilt barn, samt att diskutera dessa med föräldrarna. År 2021 försummar hon att uppgöra pedagogikplaner för ett flertal barn och får tillsägelse för det.

Sommaren 2022 är måttet rågat för arbetsgivaren och käranden sägs upp. Det sväljer hon inte, utan drar daghemmet inför rätta. Enligt käranden var uppsägningen olaglig och de antecknade överträdelserna grova överdrifter eller rena rama fabuleringar. Därför kräver hon åtta månaders lön eller sammanlagt drygt 20 000 euro och att daghemmet betalar hennes rättegångskostnader på drygt 7 000 euro.

Daghemmet bestrider som svarande kärandens stämning och kräver att den förkastas.

Österbottens tingsrätt har nu avgjort ärendet – till daghemmets fördel. Enligt tingsrätten är det försummelsen att sköta själva kärnuppdraget i jobbet, det vill säga att uppgöra detaljerade individuella pedagogiska planer för barnen, som är den allvarligaste bristen i kärandens arbetsinsatser. Att uppgöra dessa är nämligen en lagstadgad uppgift för daghem och underlåtelse kan i slutändan till och med leda till indragning av tillstånd för daghem att överhuvudtaget verka. Därför var kärandens agerande till stor potentiell skada för arbetsgivaren.

Tingsrätten ser inte så allvarligt på händelserna under matpauserna, men påpekar att käranden måste ha vetat att arbetsgivaren ansåg hennes beteende vara mindre än tillfredsställande med tanke på att hon fått flera tillsägelser om saken. Men tingsrätten fäster vikt vid att käranden inte ändrat sitt beteende på egentligen någon punkt trots flera tillsägelser och en skriftlig varning. Därför anser rätten att svaranden hade tillräckligt vägande skäl för att säga upp käranden.

Rättens domslut är en ekonomisk kalldusch för käranden. Civila rättsprocesser blir snabbt ohyggligt dyra och detta är inget undantag. Förutom att käranden inte får någon ersättning i form av månadslöner åläggs hon att betala svarandens rättegångskostnader. Dessa uppgår till drygt 45 000 euro eftersom daghemmets jurist debiterat hela 128 arbetstimmar (350 euro per timme) i ärendet. Tingsrätten godkänner ändå inte hela summan, utan anser att 77 timmar är en rättmätig arbetsinsats för ett sådant här ärende.

Rättegångskostnaderna som käranden ska betala uppgår således till 27 000 euro. Utöver det ska hon betala sina egna kostnader på 7 000 euro.