Ari Sundberg: Fler reformer behövs om dagens unga ska ha en pension att se fram emot
Pensionssystemet reformeras i år men frågan är hur långt det räcker. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva
De steg som nu tas för en reform av pensionssystemet räcker inte. Skattebetalarna måste bli fler om inte pengarna ska ta slut.
Det senaste förslaget till en uppdatering av pensionssystemet är färdigt.
Det skriver bland annat Helsingin Sanomat och Yle på måndagen med hänvisning till källor inom den krets som förhandlat fram reformen. Det officiella beskedet torde komma snart.
Små justeringar i pensionssystemet görs regelbundet men större omstruktureringar är mer sällsynta. Senast hände det 2017.
Då trädde ett antal förändringar i kraft som skulle förlänga arbetskarriärerna. De förlängdes också med lite drygt ett år.
En av de mest märkbara förändringarna den gången var att tidpunkten för tidigast möjliga ålderspensionering för personer födda efter 1965 kopplades till utvecklingen av den förväntade livslängden.
I praktiken betyder det att den som fyller 50 i februari i år förväntas gå i ålderspension tidigast vid en ålder av 66 år och tre månader. Den som fyller 40 denna månad förväntas jobba till minst en ålder av 67 år och två månader.
Det är förändringarna i samhället som skapar behovet av reformerna.
Den nu aktuella reformen beror kort förklarat på att de som lyfter arbetspension är allt fler, medan de som är i arbetslivet är allt färre. Pengarna räcker helt enkelt inte till.
Vårt pensionssystem är nämligen förenklat beskrivet sådant att en stor del av pensionerna betalas av dem som jobbar i form av en arbetspensionsavgift. För att inte den avgiften ska behöva höjas orimligt behövs andra intäkter för pensionerna.
Arbetspensionsavgifterna går till pensionsfonder som investerar pengarna i bland annat aktier. Hittills har lagen satt strama gränser för investeringarna. Man har velat garantera att ingen spelar för högt på börsen med skattebetalarnas pengar.
Det är förvisso bra. Men trygga placeringar innebär låg avkastning. Därför innehåller den nu aktuella reformen ett förslag om att utöka pensionsbolagens möjlighet att ta större risker i placeringarna. Syftet är att skapa utrymme för högre avkastning.
Högre avkastning innebär mer pengar för pensioner. En utmaning för lagstiftaren blir att garantera en balans mellan pensionsfondernas möjlighet att investera mer riskfyllt och samtidigt trygga vårt gemensamma kapital.
De flesta som blir pensionärer lyfter arbetspension. Det systemet skapades under tiden mellan sent 1950-tal och tidigt 1970-tal. Då såg läget ännu ljust ut för systemet eftersom befolkningen ökade och den förväntade livslängden var kortare än vad den är i dag.
Ingen kunde då förutse att den förväntade livslängden skulle växa som den gjort, eller att födslotalen skulle rasa så dramatiskt som under de senaste tio åren.
Den nu aktuella reformen räcker knappast för att skapa en långsiktig lösning för pensionerna. Större potentiell avkastning på placerade medel är säkert en del av lösningen. Men om den som i dag fyller 20 ska ha en dräglig pension då hen är 68 år och tio månader behövs större insatser.
En förändring som skulle vara lätt att genomföra är att underlätta för pensionärer att hoppa in i arbetslivet när det passar dem. I nuläget är beskattningen på löneinkomster för den som lyfter arbetspension sådan att den inte direkt motiverar till att ta ett jobb ibland.
På den punkten är Sverige ett föredöme. Där kan en pensionär få 10 procentenheter lägre skatt på pension och förvärvsinkomst om hen jobbar ibland. I Finland däremot har pensionären högre skatt än löntagaren.
Den som uppnått pensionsåldern i Sverige men fortsätter jobba utan att lyfta pension betalar 8 procent i inkomstskatt på sin lön. Det om något är ett incitament för att hållas i arbetslivet.
Det som kunde hjälpa systemet, och göra skillnad på lång sikt, är att invandringen ökar och att fler inflyttade får en möjlighet att skapa sig en framtid i Finland.
Ju fler unga i arbetsför ålder som lever och arbetar i Finland, desto fler skattebetalare bidrar till pensionerna.
Vid årsskiftet genomförde ändå regeringen en kraftig nedskärning av den statliga finansieringen för integrationen av invandrare. Vad det innebär för både framtidens pensionssystem och tillgången på arbetskraft inom många branscher återstår att se.
Länkar och källor:
Detta vet vi om pensionsreformen.
Här kan du kolla när din förväntade ålderspensionering infaller.
Allt du behöver veta om pensioner finner du på Pensionsskyddscentralen.