Ari Sundberg: "Jag behöver ammunition": Tusen dagar och tusen nätter i Ukraina
En slags inofficiell minneslund för de stupade har skapats på Självständighetstorget i Kiev, platsen där så mycket av Ukrainas närhistoria utspelat sig. Bild: Roman Pilipey/Lehtikuva
Rysslands militära ledning har enligt uppgift en strategi för att motivera sina soldater med som inte den ukrainska har: soldater som vägrar gå i strid avrättas.
Det har gått 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina. Uppskattningsvis en miljon människor har dött eller skadats på bägge sidor av fronten.
Merparten av dem, cirka 600 000 är ryska soldater enligt bedömningar av experter i USA, rapporterar den tyska nyhetskanalen DW News. Cirka 300 000 är ukrainska soldater.
I juli bedömde FN att 11 000 ukrainska civila fått sätta livet till och att 24 000 har skadats i Ryssland urskiljningslösa anfall mot civila mål. Alla siffror är uppskattningar, verkligheten är troligen värre.
Hundratals tusen ukrainare har tvingats fly, många av dem utomlands, de flesta är flyktingar i sitt eget land. Värdet på förstörelsen av infrastruktur, bostäder, sjukhus, energianläggningar med mera räknas i hundratals miljarder euro.
Något slut på eländet kan inte skönjas även om Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nyligen uttalade hopp om att USA:s tillträdande president Donald Trump ska kunna bidra till en fred.
I måndags meddelade USA:s avgående president Joe Biden att han godkänner användningen av de långdistansmissiler man donerat till Ukraina mot mål inne på ryskt territorium. Hittills har Ukrainas västerländska vänner begränsat användningen av de donerade vapnen till inom landets gränser.
Ukrainska soldater på väg i Konstantinopil i Donetsk den 16 november. Rysslands taktik är bekant från tidigare krig: Bränn och förstör allt, gör landet obeboeligt, då blir det lättare att ockupera det. Bild: Florent Vergnes/Lehtikuva
Det nya beslutet har enligt bedömare ingen större betydelse. Det är för lite och det för sent. Ska man tro de ukrainska militärer den franska journalisten Gulliver Gragg intervjuat för nyhetskanalen France24 var våren 2023 avgörande. Då hade Ukraina momentum. Det var då Ukraina skulle ha behövt fullmakten att utnyttja den fulla västerländska kapaciteten. Denna höst har Ryssland tagit initiativet. Nu retirerar Ukrainarna.
Framtidens historieskrivare kommer att ha mycket att göra då de rannsakar det västerländska agerandet i förhållande till Ukraina. USA:s militära underrättelseverksamhet var på det klara med Rysslands krigsförberedelser redan under hösten 2021. Varför agerade man inte redan då? Varför införde man inte den av Nato övervakade flygförbudszonen som Ukraina då efterlyste?
Och varför gick man inte från första början in med de vapen Ukraina efterlyste? Vi ska komma ihåg att kriget redan pågick. Ryssland annekterade Krim i mars 2014 och hade då redan länge aktivt stöttat de ryska separatister som förde ett inbördeskrig i östra Ukraina. De som kunde sin ryska historia kunde även tyda tecknen och säga att fortsättning följer. Men västvärlden var naiv.
Ett citat som tillskrivs Zelenskyj, men vars autenticitet enligt faktagranskare vid Washington Post kan ifrågasättas, kommer garanterat att återljuda oavsett dess ursprung: “The fight is here; I need ammunition, not a ride”.
Striden är här, jag behöver ammunition, inte skjuts.
Svaret ska enligt uppgift ha kommit som en reaktion på USA:s erbjudande att evakueras honom. Zelenskyj har sedan upprepat detta otaliga gånger: Vi behöver vapen, vi behöver ammunition. Senast sade han det inför EU-parlamentet som på tisdagen samlats för att uppmärksamma de tusen dagarna av krig.
Rysslands president Vladimir Putin är inriktad på att segra och han kommer inte att avsluta kriget självmant, sade Zelenskyj till parlamentet över videolänk. Han efterlyste fortsatt hårda tag mot Ryssland för så länge Putin har resurser och tillgångar att kriga så kommer han att göra det.
Volodimir Zelenskyj tackade på tisdagen EU för allt stöd men påminde om att kriget kräver ytterligare stöd och sanktioner mot Ryssland. Bild: Nicolas Tucat/Lehtikuva
Zelenskyj sade sig även hoppas att nästa år blir fredens år och att den freden blir rättvis. Men frågan är vad som är en rättvis fred.
Tidigare statsministern Sanna Marin blev viral då hon i ett tidigt skede av konflikten sade att kriget slutar då Ryssland lämnar Ukraina. Det har även varit den allmänna ståndpunkten i väst. Rysk militär ska ut från Ukraina, och det inkluderar Krim.
Men med Donald Trump i Vita huset kan den åsikten ändras. Trump, som gjort ett stort nummer av att han kan få slut på kriget på 24 timmar, har inte några större sympatier för Ukraina. Han försökte ju använda landet som en hävstång i kampen mot Joe Biden i presidentvalet 2020 utan att lyckas. Och Trump är känd för att bli sur, och direkt hämndlysten när han inte får som han vill.
Journalisten Nick Connolly som rapporterar från Ukraina för DW News säger ändå att det inom den ukrainska ledningen en tilltro till Zelenskyjs förmåga att få Trump på sin sida. Men det kan innebära eftergifter. Och de eftergifterna kan vara sådana som gynnar Ryssland och som lämnar Ryssland stärkt. Och den styrkan kan i förlängningen leda till nya anfall mot något av de länder som tidigare var en del av Sovjetunionen.
Storbritanniens utrikesminister David Lammy sade vid måndagens möte i FN:s säkerhetsråd att om inte Putin förlorar i Ukraina riskerar hela FN-stadgan att bli betydelselös. Självständiga staters rätt att välja sin egen väg är fundamental och måste accepteras, sade Lammy.
En seger för Ryssland kan enligt honom inspirera andra imperialistiskt orienterade länder till nya krig. Internationell lag och rätt förlorar då sin betydelse och världens gränser blir osäkra.
Därför måste Ukraina komma ur kriget med bibehållet territorium. Men frågan är om nationen mäktar hålla ut, och om omvärldens stöd för Ukraina räcker till för att nå det målet. Att Ukraina lämnar över en femtedel av sitt territorium till Ryssland kan vara en väg till fred. Men om det betyder ett slut på rysk agression mot grannländerna, det finns det anledning att betvivla.