Förslag: Ekonomiskt stöd till den som får barn innan 30

Forskningsprofessor Anna Rotkirch presenterar 20 förslag för att höja nativiteten och möjliggöra att det antal barn finländare drömmer om också i framtiden i högre grad ska förverkligas. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Totalt ingår 20 förslag i den utredning om nativiteten i Finland som lades fram på torsdagen. Nu ska en arbetsgrupp inom Social- och hälsovårdsministeriet ta sig an förslagen.

– Det finns inte en ensam lösning, summerar Befolkningsförbundets forskningsprofessor Anna Rotkirch då hon möter medierna.

Nativiteten fortsätter att sjunka, samtidigt som finländarna väntar allt längre med att bilda familj. Finland är de facto det nordiska land där nativiteten är allra lägst, också det nordiska land som toppar statistiken över vilken ålder folk får barn i – två faktum som starkt hänger ihop.

För att stoppa den sjunkande trenden beslutade regeringen i somras att starta en utredning. Rotkirch fick i uppdrag att reda ut orsakerna till den sjunkande nativiteten och hur trenden kunde vändas. Och det är alltså den utredning Rotkirch nu presenterar.

Hon lägger fram 20 förslag för hur samhället bättre kunde främja finländares önskan om att få barn, för faktum är att det finns en märkbar skillnad i hur många barn finländare önskar få och hur många de slutligen får.

– Finländarna önskar i medeltal 2–3 barn. Vi kommer att vara långt ifrån det talet i de yngre generationerna om nuvarande trender fortsätter, och en central och enkel orsak är att vårt samhälle på många vis inte möjliggör, stödjer och värdesätter familjebildning då när det är klokast biologiskt, säger Rotkirch.

För närvarande är det så kallade fruktsamhetstalet i Finland 1,26. Siffran anger medelvärdet för hur många barn en kvinna väntas få. För att befolkningen ska förnyas borde siffran ligga kring 2,1.

Nedgången gäller hela landet, men det finns klara skillnader mellan befolkningsgrupper och regioner.

– Den befolkningsgrupp som inte bara önskar sig flest barn utan också bäst förverkligar önskan är högt utbildade, svensktalande kvinnor, helst ännu bosatta på landsbygden.

Forskningsprofessor Anna Rotkirch säger att det behövs en samhällelig diskussion om familjebildning och föräldraskap. Beslutsfattarna behöver lyssna på de ungas önskemål och tankar kring att få barn. Bild: Sofia Aurdal

20 förslag till beslutsfattarna

Förslagen Rotkirch lägger fram är indelade i tre huvudkategorier: samhällelig diskussion, att stödja familjebildning och att stödja småbarnsfamiljer.

Den första kategorin säger Rotkirch sig ha fått ett smakprov på under de senaste månaderna då hon jobbat med utredningen. Hon har blivit kontaktad av organisationer och företag, men också enskilda medborgare som velat diskutera frågan.

– Det känns som att vi är rätt eniga om att en så här låg nativitet inte för med sig något gott, och att det behövs konkreta åtgärder.

Inom den andra kategorin hittas flera förslag kopplade till kunskap om fertilitet och i vilken ålder finländare vill börja tänka på det första barnet.

Ett förslag som aningen sticker ut är att ekonomiskt stödja de som får barn innan kvinnan fyllt 30 år. Det kunde enligt förslaget handla om ett stöd på 10 000-30 000 euro och ske kopplat till bolån, studielån, beskattning, pension – eller rentav flera av punkterna.

Inom den tredje kategorin finns förslag såsom att skydda barnfamiljer och utbildning då staten skär i de offentliga finanserna och att utreda hur man bättre kunde kompensera småbarnsföräldrar så att de inte förlorar inkomster och framtida pension då de får barn.

Axplock ur förslagen

• Förebyggande åtgärder och tidigt ingripande i mental ohälsa bland unga.
• Nationella rekommendationer och rådgivning för mängden skärmtid.
• Garanterade möjligheter för unga att få stöd om problem dyker upp i parförhållandet.
• Utbildning om fertilitet i skolorna.
• Satsningar på fertilitetsbehandlingar.
• Ekonomiska incitament riktade till dem som får barn innan kvinnan fyllt 30 år.
• Utveckla en mer familjevänlig kultur på arbetsplatserna.
• Prioritera barnfamiljer och utbildning i tider då staten skär ner i de offentliga finanserna.

Socioekonomiska faktorer inte förklaringen

Rotkirch visar siffror på hur många barn finländare i olika åldrar i medeltal har. Statistiken visar att drygt 20 procent av kvinnorna i åldern 40-44 år inte är föräldrar. För männen är motsvarande siffra drygt 30 procent.

Bland tio år yngre finländare, kvinnor i åldern 30-34 år, har hälften inte barn. För männens del är andelen inom åldersgruppen kring 65 procent.

Hon betonar att hon ingalunda vill skuldbelägga då hon lyfter fram siffrorna. Snarare handlar det om att betona att vårt samhälle behöver utvecklas i en riktning som stödjer familjebildning i en yngre ålder än för närvarande.

Självfallet finns också de som inte vill ha barn, det är fullt okej och valet att bilda familj är alltid ett individuellt beslut. Men undersökningar visar enligt Rotkirch att 86 procent av finländarna i fruktsam ålder önskar att bli föräldrar, och det är den gruppen åtgärderna riktas mot.

Forskningsprofessor Anna Rotkirch överlämnade utredningen till socialskyddsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) på torsdagen. Bild: Sofia Aurdal

Den tydliga nedgången i nativiteten kan enligt Rotkirch inte förklaras med bekanta socioekonomiska faktorer. Visserligen vet vi att många faktorer såsom familjens ekonomi, arbete, och familjepolitik påverkar familjebildning.

– Jag har ett helt kapitel om hur vi redan vet att forskning visar att den finländska familjepolitiken också höjer nativiteten, inte bara stödjer barnens och barnfamiljernas välbefinnande. De här enskilda faktorerna förklarar inte den dramatiska nedgång vi ser i Finland och också i andra nordiska länder.

Hon säger att de senaste månaderna har synliggjort ett antal faktorer som möjligen kan vara kopplade till den dalande nativiteten, och de avspeglas tydligt i förslagen.

– Svag kunskap om fertilitet, mentala problem, skörare parförhållanden, en högre ålder då man blir förälder, listar Rotkirch.

I listan ingår också det faktum att vi i dag lever vårt liv allt mer via internet och tillbringar mer tid på sociala medier. Ökad tid på sociala medier kan enligt forskning belasta den psykiska hälsan, speciellt hos unga kvinnor, säger Rotkirch. Och det kan i förlängningen påverka parförhållandet och tankar kring familjebildning.

Vad händer nu?

• En arbetsgrupp inom Social- och hälsovårdsministeriet ska nu bekanta sig med förslagen.
• Utöver utredningen ska gruppen höra sakkunniga och berörda.
• Gruppen skapar sedan inför regeringens halvtidsöverläggning i vår ett befolkningspolitiskt program, som regeringen tar ställning till.
• Enligt socialskyddsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) genomför regeringen redan nu konkreta åtgärder för att höja nativiteten och möjliggöra finländares drömmar om barn, men fler åtgärder behövs.