Goda nyheter för alla som gillar pappaskämt: Humor kan stärka banden i familjen

Humor kan stärka barns självkänsla. Barn börjar utveckla en känsla för humor redan i bebisåldern. Beröring och roliga ljud får oss att skratta tillsammans med barnet. Bild: Martina Holmberg / TT

Konflikter, stress och stök. Vardagen med barn kan kännas tung. Att möta livet med humor kan få tillvaron att ljusna och flyta på lättare, men också stärka banden mellan föräldrar och barn.

Jenny Jägerfeld är psykolog och författare. Hennes böcker för barn och ungdomar kretsar kring svåra ämnen, som utanförskap, psykisk ohälsa och förlusten av en förälder. Det är böcker som balanserar mellan skratt och gråt, och där humorn har en avgörande roll i att närma sig det svåra.

– Det är lättare att orka ta till sig jobbiga känslor om det också är roligt, när man skrattar öppnar man upp och det blir lättare att ta in det riktigt svåra, säger hon.

Att humorn är viktig är något hon märkt i samtal med klienter i terapi. Humor gör att vi kan slappna av, sänka garden och se livet ur nya perspektiv.

– Jag har klienter som kan brista ut i skratt över något som hänt i en svår situation. Det ger en slags frist i allt det tunga som gör det lättare att samtala.

Förra året presenterades en amerikansk studie från Penn State University. Den visade att föräldrar som använder humor i sitt föräldraskap har starkare band till sina barn. I studien intervjuades vuxna och av de som hade en god relation till sina föräldrar uppgav majoriteten att deras föräldrar använt sig av humor i sin uppfostran.

För Jenny Jägerfeld är humor ett viktigt sätt att kommunicera, leka med språket och vara kreativ både i sitt författarskap och i relationen med barnen.

– Det är en kommunikation som överraskar och skapar gemensamma referensramar, även när vardagen är jobbig kan man ha roligt tillsammans, säger hon.

Barn börjar utveckla en känsla för humor redan i bebisåldern. Beröring och roliga ljud får oss att skratta tillsammans med barnet.

– Alla vet hur spädbarn älskar att vi skojar med dem genom att blåsa på magen, skapa spännande ljud eller leka tittut, säger Jenny Jägerfeld.

Mina barn brukar säga att det ska bli skönt att åka till sin pappa, så att de slipper alla dåliga pappaskämt.

När barnet börjar förstå hur saker och ting ska vara blir det roligt att göra tvärtom. Sätta byxorna på huvudet och skorna på händerna, låta som en hund när man låtsas föreställa en katt eller överskrida en social gräns genom att sätta sig på bordet istället för stolen.

– På så sätt bidrar humorn till en slags bekräftelse av världen, hur den fungerar och vad som förväntas av oss.

Roliga ramsor och ordvitsar är ett kul sätt att utveckla språket och förståelsen för nya ord.

– Jag älskar pappaskämt och dåliga ordvitsar, säger Jenny Jägerfeld.

Hon tror att många skulle kunna få vardagen att flyta på bättre genom att använda sig av humor i vardagen.

– Nu är jag själv en person som gillar humor, men jag tror att många skulle må bättre av att skoja mer. En situation som hade kunnat bli konfliktfylld behöver inte bli lika dramatisk om man också kan upptäcka något roligt i situationen.

Skojiga påhitt blir ett slags kitt i relationen mellan föräldrar och barn, förklarar Jenny Jägerfeld.

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld tror att många skulle få vardagen att flyta bättre med humor. Bild: Fredrik Sandberg/TT

När barnet själv kan få andra att skratta och ha roligt åt så enkla saker som att gå konstigt eller sätta byxorna på huvudet blir en slags bekräftelse.

– Man kan skapa sina egna roliga rutiner på morgnarna eller kvällarna, kanske med en tandborstsång eller några knäppa ordlekar eller ramsor när kläderna ska på.

Humor kan också användas för att stärka barnets självkänsla.

– När barnet själv kan få andra att skratta och ha roligt åt så enkla saker som att gå konstigt eller sätta byxorna på huvudet blir en slags bekräftelse.

Humor ska däremot inte användas för att skoja bort barnets upplevelser och känslor.

– Det kräver lite fingertoppskänsla så att man inte omintetgör eller nedvärderar barnets känslor. Man kan ju inte skämta med ett barn som är ledset eller råkat ut för något jobbigt i skolan, säger Jenny Jägerfeld.

Jag avskyr klipp på sociala medier där man knäcker ett ägg i pannan på ett barn.

Det är också viktigt att skratta med barnet, och inte åt barnet.

– Jag avskyr klipp på sociala medier där man knäcker ett ägg i pannan på ett barn, det är en förnedrande humor som blir dubbel eftersom man dels är taskig mot barnet dels lägger ut klippet. Det gör att tilliten mellan barnet och föräldern minskar.

Att göra sig lustig över ett barn som inte behärskar något fullt ut är också att gå över gränsen och använda humor på ett skadligt sätt.

– Det får skammen att öka, om man vill att ett barn ska få dålig självkänsla ska man skratta åt det när det gör något fel, säger Jenny Jägerfeld.