5.3.2025

Hussein, 17, ber Vasa: "Ge oss unga något att göra så minskar gatuvåldet"

Skrivet av:Fredrik Westblom
gatuvald1

Hussein Mala Ali drömmer om mera verksamhet för unga i Vasa. Det skulle göra att gatuvåldet skulle minska, tror han. Bild: Fredrik Westblom

Vasa har fått 350 000 euro för att förebygga gatuvåld bland unga. Men hjälper det? Hussein Mala Ali, 17: – Jag förstår att det ibland blir bråk.

– Du valde rätt person att intervjua. Jag vet hur det är att vara ung i Vasa, och jag hör om sådant som händer, säger Hussein Mala Ali, 17 år gammal.

Han är en av de unga som hänger på Kultsa, stadens ungdomsgård, och har gått med på att ställa upp på en artikel om gatuvåld bland unga.

Det är något han själv varit nära att råka ut för, säger han.

– Jag har hamnat i en våldsam situation, men jag tänkte efter, funderade på vad som kunde hända och undvek det.

Han förklarar lite mera om händelsen.

– Det var en kille jag kände, men det gick bra. Det var mest adrenalin.

Mala Ali har också en tanke kring vad det är som startar bråk:

– Om man är osams, eller nån har en annan åsikt, ja då kan det bli bråk. Det är där det klickar.

Hussein Mala Ali känner sig ändå trygg på Vasas gator. Bild: Fredrik Westblom

Känner du dig trygg då du går på stan?

– Ja, det gör jag. Jag känner alla, alla är mina kompisar och jag känner deras föräldrar.

Vad tycker du om de verksamheter staden erbjuder åt unga?

– Det är en liten stad. Det finns inte så mycket att göra. Visst fattar man att det ibland blir slagsmål eller trubbel i staden. Vi har ju inget bättre att göra.

Han efterlyser bättre möjligheter för unga att umgås och ha roligt.

– Jag skulle vilja ha en spelplats, typ som gamerooms, där man kan spela Playstation eller pingis och umgås med kompisarna. Jag tror att det skulle minska på ungdomsvåldet och att det skulle vara bättre för samhället.

Ungdomsarbetare: "Viktigt att vi inte dömer"

Vasa stad har nu fått statsunderstöd på 350 000 euro för att just förebygga gatuvåld. Medan man kanske kunde tro att Vasa är en stad där sådana här problem inte existerar, ser verkligheten annorlunda ut. Det finns utmaningar med våldsamt beteende bland unga.

Mika Pietilä, chef för ungdomsverksamheten och Kirsi Päivinen, servicechef, arbetar dagligen med sådana här saker. Gatuvåldet har på senare tid blivit fokus för ungdomsverksamheten.

Hur stort problem är gatuvåld i Vasa?

– Min personliga åsikt är att ett fall är för mycket, säger Pietilä.

– Vi har inte lika stora bekymmer som större städer, men vi är absolut inte någon småstadsidyll på så vis. Här händer det också, säger Päivinen.

Mika Pietilä och Kirsi Päivinen arbetar med att förebygga gatuvåld bland unga. Bild: Fredrik Westblom

Gatuvåldet kan ta många olika skepnader. Det kan vara frågan om slagsmål, mobbning eller att ungdomarna filmar en utsatt person och delar på sociala medier. Problemet är att myndigheterna många gånger inte får reda på händelserna, men siffrorna visar att fenomenet ökar.

– Visst finns också Roadman-kulturen här i Vasa och den kan leda till våldsamt beteende eftersom du måste ha dyra märkeskläder, vilket betyder att du måste göra brott för att få de här sakerna, säger Pietilä.

– Det blir som en statussymbol, säger Päivinen.

– Därför ville vi anhålla om statsbidrag för den här saken, säger Pietilä.

Projektet har flera olika delar. Dels ska staden bygga en verksamhetsmodell där ungdomsarbetare patrullerar bland unga på gatan, dels ska man planera olika aktiviteter tillsammans med de unga.

En stor del av projektet är också att öka kunskapen om våldsbeteende bland föräldrarna och de som jobbar med unga.

– Ett huvudmål är att införa metodisk gatumedling, som kan ta itu med bråk bland unga. Vi vill inte straffa unga, utan låta dem ta ansvar, säger Pietilä.

Egentligen är det rätt enkelt: en medlare sätter sig ner med de berörda ungdomarna och deras föräldrar. Sker det i skolan är läraren med. Sedan blir det att tala ut.

– Det viktiga är att vi inte dömer de unga, säger Päivinen.

Projektet genomförs åren 2025–2027 med 13–18-åringar som målgrupp.

Läs fler nyheter