Joel dyker i Östersjön i jakt på alger och sätt att rädda världen

Joel Lindholm dyker i Östersjön i jakt på alger. Bild: Jonas Edsvik

Joel Lindholm har gett upp hoppet om att mänskligheten ska kunna begränsa den globala temperaturökningen, men han har inte gett upp kampen. På Åland har han funnit en lösning som kan göra skillnad – alger.

Joel Lindholm känner inte någon rädsla.

Han har försonat sig med tanken på att jorden står inför en klimatkatastrof som kommer att förstöra ekosystem och medföra elände och kaos. Han har gett upp hoppet om att mänskligheten ska kunna begränsa den globala temperaturökningen till mindre än två grader. Det loppet är kört.

– Jag får dagligen nya sammanställda klimatrapporter och modeller. Vissa modeller visar att vi står inför en temperaturhöjning på mellan tre och åtta grader innan år 2100. Det är ingen rolig läsning att gå igenom varje dag, säger Joel.

I stället för att bli nedstämd av klimatforskningens rungande varningsklockor vill Joel bidra med allt han kan. Varje decimalhöjning som mänskligheten lyckas stoppa kommer att ha stor betydelse för hur jorden kommer att se ut för kommande generationer. Människan måste rädda det som går att rädda.

Och Joel, han har en idé om hur man kan använda alger i Östersjön för att göra världen till en bättre plats.

Joel Lindholm flyttade till Åland 2009. Bild: Jonny Huggare Smeds

Joel flyttade till Åland

Barndomsåren tillbringade Joel i Nykarleby men 2009 packade han sina väskor och flyttade till Åland för att studera. Han blev genast förtjust i ön och skärgårdslivet, vilket påminde honom om hans uppväxt med närhet till skogen och glada simturer i havet.

Ön har inte återlämnat Joel till Österbotten. Han har slagit ner sina bopålar djupt i den åländska jorden.

– Åland ligger mitt emellan Sveriges och Finlands huvudstäder. Det är som om det bästa från Sverige och Finland möts här, säger han.

Han är utbildad båtbyggare och restaurangchef, har odlat bin och växter som hobby och läst stora mängder litteratur om sitt favoritämne, naturen. Han tilltalas av att förstå hur världen hänger ihop, som i en enda stor dominorad. Faller en bricka, så påverkas hela raden.

När Joel förstod hur skört jordens kretslopp är och hur illa det står till, kunde han inte längre nöja sig med böcker och biodling. Det var dags att faktiskt börja göra något på riktigt.

Joel Lindholm är en pionjär när det kommer till ätbara alger i Östersjöområdet. Bild: Jonny Huggare Smeds

Joel blev miljöaktivist och politiker

Tillsammans med likasinnade marscherade han på Mariehamns gator för att rikta uppmärksamheten på klimatförändringarna. Men med tiden insåg de marscherande att verklig förändring sker politiskt. I en lägenhet i centrala Mariehamn grundade Joel och hans vänner partiet Hållbart Initiativ, som knep både lagtings- och kommunplatser i lagtings- och kommunvalet 2019 på Åland.

I dag är Joel också ordförande för Finlands Natur och Miljö. Han trivs med att agera i bakgrunden, att jobba strategiskt i stället för att ge sig in i livliga debatter på sociala medier. Han har insett att de som förnekar klimatförändringarna inte kommer att ändra sitt perspektiv. De har bestämt sig och är orubbliga, oavsett vilka fakta som presenteras.

– Att debattera mot klimatskeptiker är att slösa tid. De kommer inte att ändra sitt perspektiv.

Att slösa tid har människan inte råd med när ekosystem hotas av att rubbas.

I stället försöker Joel göra vad han kan för att motverka klimatförändringarna. Dagen han insåg att alger och tång kan vara en del av lösningen för att begränsa klimatförändringarna och samtidigt stärka den biologiska mångfalden, visste han att han hade hittat en enorm potential inlåst på havets botten.

Bild: Jonny Huggare Smeds

Joel började äta alger

Nere i djupet kan det finnas flera nycklar som låser upp lösningar till mänsklighetens största problem. I världshaven finns över 15000 makroalger, som är mycket dåligt undersökta.

Alger används redan inom läkemedelsindustrin och vid framställning av bioplaster bland många andra användningsområden. Dessutom kan vissa alger binda växthusgaser mer effektivt än växter på land.

Joel frågar sig vilka revolutionerande upptäckter som kan dölja sig nere i havet. Det vill han ta reda på. Och så vill han äta algerna, eller tången som de också kallas.

– Jag har alltid varit intresserad av mat och jobbade tidigare på ett flertal olika restauranger i Mariehamn. På en restaurang träffade jag kocken Viktor Eriksson, som jobbat med att bevara olika mattraditioner och matkulturer.

Vännerna filosoferade kring hur alger kan göras aptitliga på matbordet.

Odling av alger som livsmedel är stort i länder som Kina, Sydkorea och Japan. Men i våra områden finns det ingen algkultur. Det kan bero på att det bara växer ett begränsat antal arter på grund av Östersjöns låga salthalt.

Joel drog på sig våtdräkten

Nere, på olika djup i det åländska havet hittade han flera intressanta alger som han tog upp och lade fram på matbordet.

Joel och Viktor började experimentera med olika maträtter. De kom fram till att också nordiska alger är goda, förutsatt att de tillreds på rätt sätt. De konstaterade att blåstång (Fucus vesiculosus), tarmtång (Ulva intestinalis), rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis) och rödalgen fjäderslick (Polisiphonia fucoides) passar bra i sallader, grytor och som tillbehör i fiskrätter.

Lindholm har också utvecklat en måltidsdryck med alger och tång som huvudingrediens.

Responsen bland dem som ätit algerna har varit god. Det har sporrat vännerna att fortsätta undersöka algernas möjligheter. De började kontakta företag runt Östersjön som inriktat sig på havsväxterna, och ganska snabbt började ett nätverk växa.

– Men snabbt insåg vi att ingen hade försökt odla alger i Östersjön tidigare. Det visade sig också att mycket grundläggande forskning kring våra alger saknades.

Bild: Jonny Huggare Smeds

Joel blev företagare

Joel såg potentialen i algerna och beslutade sig för att bli en banbrytare inom algindustrin i Östersjöområdet och grundade företaget Under Ytan. Företaget har fortsatt att utveckla måltidsdrycker och maträtter, som i dag serveras på restauranger. Men algerna kan användas till så mycket mera.

Finland har genom initiativet "30 by 30" åtagit sig att restaurera Östersjön. "30 by 30" är ett globalt naturvårdsinitiativ som syftar till att skydda och restaurera 30 procent av jordens land- och havsområden senast år 2030. I Finland har man ännu inte påbörjat marinrestaureringsarbetet, säger Lindholm.

– För tillfället tittar och testar man olika tekniker för att rena vattnet, minska övergödningen och återetablera marina arter. Det börjar bli tajt om tid för att hinna nå målet till 2030.

Alger fungerar som reningsverk när de binder kväve, fosfor och koldioxid. Joel är övertygad om att alger kan vara ett sätt att rädda våra hav, förändra våra kostvanor och bidra till arbetet med att lindra temperaturhöjningen.

För tillfället pågår ett projekt vid Björkskär i Ålands skärgård där vindkraftföretaget OX2, Nemo Seafarms och Lindholms företag Under Ytan samarbetar. Målet är att utveckla metoder för algodling och skapa artificiella rev vid havsbaserade vindkraftverk.

– Vi vill ta reda på hur man odlar alger på bästa sätt i våra vatten. Nu håller vi på att utveckla odlingstekniker genom att använda olika riggar. Utmaningen är att få algerna att föröka sig och hålla sig på rätt höjd och med rätt temperatur.

Bild: Jonny Huggare Smeds

Det finns en stor framtidstro bland algentusiaster runt Östersjön. Under Ytan har blivit ett av de ledande företagen i regionen.

– Jag tror vi kommer att revolutionera hur vi ser på alger. Jag har arbetat målmedvetet i 15 år med att utveckla passionsprojekt som detta och börjar snart vara i mål. Jag har nytta av all den kunskap jag samlat på mig under åren, allt från biodling, till båtbyggande och restaurangvärlden.

Alla erfarenheter har lett Joel dit där han är i dag. Han fridyker i Östersjön och samlar in alger för att på sikt skapa en ny industri i Östersjön. För nere i djupet finns en inlåst potential, som väntar på att bli upptäckt.

Någon måste bli en pionjär.

Och det blev Joel.