Kenneth Myntti: Din dammsugare kan vara en främmande agent

Om din robotdammsugare är uppkopplad till nätet kan den förvandlas till en hemlig agent för främmande makt. Därför är det viktigt att den hålls uppdaterad. Bild: 123rf

Att de attacker som drabbat Nordea inte längre går att geoblocka visar att många av våra egna, nätuppkopplade hushållsapparater används som redskap i cyberkriget.

Nordea har under den senaste månaden utsatts för oerhört kraftiga överbelastningsattacker. Angreppen har varit 15 gånger starkare än förut, samtidigt som maximilängden på attackerna har förlängts från fyra dagar till en månad.

Medan banken tidigare har nåtts av en miljon krav på servicetjänster per sekund har de senaste överbelastningsattackerna bestått av 15 miljoner krav på servicetjänster per sekund. Inte så konstigt, alltså, att Nordeas nätsida har gått i stå.

Attackerna har kommit från flera olika håll samtidigt, även från nordiska IP-adresser. Därför har de inte gått att geoblocka.

Eftersom en sådan massiv attack kostar flera tiotal miljoner euro att arrangera råder ingen tvekan om saken: Främmande krafter har nu bestämt sig för att på allvar försöka underminera det finländska samhället.

Och eftersom cyberattackerna mot Nordea med huvudkontor i Sverige inleddes kort efter efter att Sverige godkände ett nytt stödpaket till Ukraina riktar många blickarna mot Ryssland. I den mening understryker eskaleringen i cyberattackerna budskapet i gårdagens ÖT/VBL-ledare om Ålands demilitarisering.

Att intensiteten i de attacker som drabbat Nordea är på en helt ny nivå ger ytterligare ett skäl för oss att fundera på vem som vill oss illa. Likaså huruvida det är klokt att finländska försvarsmakten inte i dagsläget får upprätta en militärbas på Åland, en av Östersjöns allra viktigaste fästpunkter.

Intensiteten i attackerna mot Nordea har därutöver fått finländska riksdagens ekonomiutskott att börjat oroa sig för beredskapen inom landets energi- och livsmedelsförsörjning, funktioner som i hög grad är digitaliserade.

Och oro är förmodligen just ett av syftena med attackerna. Främmande krafter är ute för att undergräva medborgarnas förtroende för viktiga institutioner, skapa oreda och splittring för att den vägen kunna destabilisera det finländska och nordiska samhället.

De senaste attackerna mot Nordea visar att många privata wi-fi-modem och hushållsapparater har angripits av hackers. Därför är det viktigt att se till att apparaterna är uppdaterade och att fabrikslösenorden är utbytta. Bild: 123rf.com

Men det borde de inte lyckas med. Alltså borde alla medborgare i Norden lära sig lite mer om vad allt det här handlar om.

Helsingin Sanomat har nyligen publicerat ett digert läspaket om vad tidningen kallar en mattbombning. Med det avses samordnade, massiva cyberattacker mot stora organisationer och banker från flera olika håll.

Som vapen i de här cyberattackerna används olika typer av privatägda servrar, wi-fi-modem och smarta apparater som människor har underlåtit att uppdatera och som därför har kapats av hackers. I princip kan vilken nätuppkopplad hushållsapparat som helst användas som redskap i illvilligt syfte.

Därför vore det alldeles nödvändigt att precis varje invånare i det här landet skulle se till att de egna digitala apparaterna är uppdaterade. Speciellt viktigt är det att byta ut fabrikslösenord till egna lösenord.

De flesta apparater kan ställas in så att de uppdaterar sig själva med jämna mellanrum. Gör det! Automatiska uppdateringar korrigerar sårbarheter i digitala system.

Det kan också löna sig att eliminera digitala apparaters fjärrstyrningsmöjligheter. Det här gäller i synnerhet om du som ägare inte använder dig av fjärrstyrningen.

Den som inte vidtar alla de här säkerhetsåtgärderna riskerar att bli en så kallad nyttig idiot i en främmande makts tjänst. Därför är det nödvändigt att digitalt ovana människor tar hjälp av någon tekniskt mer bevandrad person.

Viktigt är också att minnas att de överbelastningsattacker som nu i allt högre grad riktas mot institutioner i Finland länge har varit vardagsmat i andra ryska grannstater. Efter Natointrädet blev också Finland och Sverige i ryska ögon så att säga fientliga stater som får sig en släng av samma slev.

Målsättningen med cyberkrigföringen är antagligen att få västerlänningar i allmänhet och nordbor i synnerhet att börja svikta i stödet för Ukraina. Ju mer vi förstår av vad som pågår desto mer kan vi stålsätta oss.

Nordea uppger att banken hittills har lyckats värja sig mot cirka 90 procent av alla attacker. Det är en förhållandevis god siffra.

Några pengar har heller inte försvunnit från konton. Överbelastningsttackerna har inte som syfte att länsa konton, enbart att förhindra kunder att använda sig av banktjänsterna och den vägen bryta ner förtroendet för storföretag.

Om bankkunderna, skrämda av attackerna, flyttar bort kapital från de banker som utsätts för cyberattackerna har de illvilliga krafterna nått ytterligare ett av sina syften. Därför gör alla bäst i att lita på att bankens IT-ansvariga för varje dag blir bättre på att värja sig och förebygga den här typen av sabotage.

Tyvärr får vi nordbor antagligen bara tvingas anpassa oss till denna nya normala vardag. Eftersom digitala tjänster som en följd av eskalerande cyberattacker tidvis kommer att ligga nere är det bra att hålla sig med kontanter för några dygns behov.

Det här gäller inte bara Nordeas kunder, det gäller i lika hög grad också andra bankers kunder. Att det här är det nya normalläget känns inte angenämt för någon, men man kan alltid hoppas på att situationen i något skede blir bättre.

Som vi har sett tidigare kan det hända mycket på en gång i Ryssland då personer på centrala maktpositioner en dag börjar rotera.

Länkar och bakgrund:

Helsingin Sanomat om nätattacker mot Nordea.

Helsingin Sanomat om att hushållsapparater används som redskap i cyberattacker.

Helsingin Sanomat om att Nordea fick problem efter att Sverige godkände Ukrainapaket.

Helsingin Sanomat om "mattbombning", det vill säga en seriekopplad cyberattack.