Klarar du tre dygn utan el och vatten i kranen? Nu lanseras ny guide till hela Finland

Beredskapsguiden hittas via tjänsten suomi.fi. Bild: Sofia Grankull/Skärmdump av guiden

Den nylanserade beredskapsguiden ges ut endast på internet. Den som vill ha anvisningarna i fysisk form får själv skriva ut materialet.

På måndagen öppnades den nya sajt som ska hjälpa finländarna att bli bättre förberedda på olika former av kriser.

Sajten är fylld av konkreta tips och råd, lanserade i sin helhet på såväl finska som svenska och engelska.

Det hela handlar om att Inrikesministeriet och ett flertal myndigheter har samlat olika krisråd som tidigare funnits utspridda på en rad håll till en och samma sajt, och de samlade anvisningarna går nu under namnet beredskapsguiden.

Genom att klicka in dig på guiden via tjänsten suomi.fi kan du själv välja vilka områden du vill bekanta dig med. Behöver du exempelvis råd om hur du kan förbereda dig på cyberangrepp? Eller finns det skäl att fräscha upp kunskapen om landets skyddsrum?

Beredskapsguiden

• Samlar konkreta anvisningar och råd kopplade till kristider.
• Berör områden såsom cyberangrepp, elavbrott, naturfenomen och militära konflikter.
• Finns i sin helhet på finska, svenska och engelska.
• Huvudpunkterna presenteras i videoformat på finskt teckenspråk och inom kort även på finlandssvenskt teckenspråk.
• Ett sammandrag av anvisningarna har också lanserats på totalt 15 språk.
• Har utarbetats av Inrikesministeriet och bland annat Finlands Röda Kors, Skyddspolisen, Försörjningsberedskapscentralen och Traficom.

Börja med att se över hemberedskapen

Under en presskonferens på måndagsmorgonen betonade Pauliina Eskola, direktör för enheten för räddningsväsendet vid Inrikesministeriet, vikten av att alla deltar i Finlands beredskapsarbete.

– Det skulle vara viktigt att var och en förbereder sig på olika störningssituationer, såsom utbredda elavbrott och avbrott i datakommunikationen.

Varför är det då viktigt att vi ser över vår beredskap? Svaret är enligt Eskola att vår säkerhetsomgivning har ändrat till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina.

– Dessutom har klimatförändringen och extremväder under sommaren och hösten utbrett i Europa orsakat naturkatastrofer, översvämningar och omfattande terrängbränder.

Ett bra och konkret första steg är enligt Eskola att granska sin beredskap i hemmet. Har vi hemma mat, vatten och övriga förnödenheter så att vi skulle klara oss där i minst tre dygn?

Undersökningar visar att många finländare uppger sig ha det, men långt ifrån alla. Enligt Inrikesministeriets förfrågningar till befolkningen uppgav 61 procent under våren 2022 att de hade sin hemberedskap i skick. I färska förfrågningar har andelen sjunkit med några procentenheter.

Skyddsrummen finns vanligen där många bor eller arbetar. Skylten i orange och blått visar att ett skyddsrum är beläget här. Bild: Karolina Åsmus/arkiv

Vad ta med sig till ett skyddsrum?

• I guiden ges bland annat information om våra skyddsrum och vad man ska packa med sig ifall man behöver söka skydd i ett sådant.
• Alkohol, narkotika, vapen, värmeproducerande anordningar såsom gaskök eller starkt doftande produkter är förbjudna.
• Ta med dig identitetsbevis, egna mediciner, kontanter och något att dricka.
• Ifall du ska söka skydd över längre tid, exempelvis över natten, kan det vara bra att också ta med sig bland annat mat som kan ätas utan uppvärmning, sängkläder, ficklampa, batterier, öronproppar och något att fördriva tiden med.

Ingen guide i pappersform

Guiden riktas mot hela samhället och förhoppningen är att alla finländare i olika åldrar ska ta del av anvisningarna.

Den ges ändå nu ut endast på internet. För den som vill ha anvisningar i fysisk form gäller det att själv skriva ut materialet, vilket väckte omedelbara frågor under måndagens pressträff. Det är ett faktum att alla inte är bekväma med att använda internet, vilket också medges från ministeriets håll.

I sådana fall vädjar ministeriet till kommuner, familj och släktingar att hjälpa varandra så var och en kan ta del av guiden.

Att dela ut guiden i tryckt form till alla hushåll hade enligt Eriikka Koistinen, Inrikesministeriets kommunikationsdirektör, kostat flera miljoner euro. Pengarna som i det här skedet hade reserverats för projektet stannade vid kring en halv miljon.

Trots att guiden ges ut i en orolig tid påminner man från ministeriets håll om att beredskap och förberedelser inte är lika med att sannolikheten för kriser ökar. Att förbereda sig på olika kriser är något man bör göra då det inte förekommer störningar i samhället, inte då man befinner sig mitt i en kris.