Läkaren Patrik Ehnströms mål: Trots cancerdiagnos ska patienten lämna sjukhuset med ett leende
Bild: Jonny Huggare Smeds
Prostata- och testikelcancer har blivit vanligare i Finland, men det är inte en automatiskt dödsdom. Tvärtom har cancerformerna en god prognos, förutsatt att de upptäcks i tid.
November är en månad då sjukdomar som drabbar män brukar uppmärksammas. De vanligaste sjukdomarna som drabbar det manliga könsorganet är testikelcancer och prostatacancer. Årligen insjuknar över 5 000 personer i prostatacancer, medan omkring 60 000 män lever med cancern, säger överläkaren Patrick Ehnström vid Vasa centralsjukhus.
– Det var under 1990-talet som antalet prostatacancerfall började öka dramatiskt. Då infördes PSA-undersökningar.
Man kan se PSA-undersökningen som en slags besiktning. Man gör en undersökning med några års mellanrum för att se att allt är som det ska. Tack vare att fler män "går och besiktar sig" har det bidragit till att fler fall upptäcks, vilket påverkar statistiken. Trots fler diagnostiserade fall dör inte fler i cancerformen.
Lyssna på Pappalandia-avsnittet med Patrik Ehnström här:
– Man måste också komma ihåg att vi har en äldre befolkning idag, vilket gör att fler hinner få olika typer av sjukdomar.
Det har nyligen kommit nya rekommendationer: Män som fyllt 50 år ska med några års mellanrum gå på regelbundna undersökningar, och de som har cancerfall i släkten ska vara extra uppmärksamma. De vanligaste symtomen på prostatacancer är att urinstrålen blir svagare, man tvingas uppsöka toalett oftare eller om det kommer blod i urinen. Vid det senare ska man omedelbart ta kontakt med vården.
– Händer det på en lördag, kan du ändå vänta till måndag.
Det är svårt att undersöka sin prostata själv, men däremot går det enkelt att undersöka testiklarna. Ehnström säger att man till exempel i samband med en dusch kan känna på testiklarna. Upptäcker man en knöl eller att någon av testiklarna blivit större ska man vända sig till vården.
– Testikelcancer drabbar främst yngre män. Min yngsta patient var 17 år när han drabbades. Överlag har testikelcancer blivit vanligare. Ingen vet ännu vad det riktigt beror på.
I Finland diagnosticeras cirka 140 testikelcancerfall per år. I Österbottens välfärdsområde brukar det handla om under tio fall per år. Den som diagnosticeras med testikelcancer får förbereda sig på en operation. Den drabbade testikeln avlägsnas och sedan väntar vanligen cytostatikabehandling eller strålbehandling. Efteråt kan man leva ett normalt liv och det är fortfarande möjligt att bli förälder, trots att man saknar en testikel.
Läs också:
Peter har lämnat sin cancer bakom sig – nu är det fullt fokus på sonen Otto
När läkarna konstaterar att det rör sig om cancer får patienten ett brev i posten. Det är en medveten strategi, säger Ehnström.
– Det är sällan en bra idé att ringa och berätta att någon har cancer. Patienten får ofta en chock och har svårt att ta in informationen över telefon. Jag tycker inte heller det är lämpligt att hämta en patient från Sideby till Vasa centralsjukhus med taxi för att bara berätta att patienten inte har cancer.
I brevet ingår ett informationspaket och en tid för besök på mottagningen. Trots att cancerbehandlingen har gjort enorma framsteg och dödligheten minskat betydligt, är diagnosen och ordet cancer förknippat med rädsla, oro, ångest och dödsskräck. Ehnström säger att han använder humor för att lindra negativa känslor hos sina patienter.
– Man kan använda lite humor trots att det handlar om en allvarlig sjukdom. Det är självklart en skillnad mellan patienter på vad som är lämpligt. Men jag har som mål att alla mina patienter ska skratta när de lämnar mitt mottagningsrum, oberoende av diagnos. Jag lyckas i kanske 95 procent av fallen.
Ehnströms mål är att patienterna med ett leende ska lämna sjukhuset och veta att det finns en morgondag trots diagnosen. För när det kommer till prognoserna för både prostata- och testikelcancer är de goda.
– Därför är det trevligt att jobba med urologi. Det går att leva med eller behandla många av sjukdomarna.