Många kämpar med skulder – "Också personer som precis har fyllt 18 år ringer"

Vem som helst kan få ekonomiska problem. Det har rådgivarna Linda Holm och Jeannette Laurén lärt sig efter många samtal med olika människor. Bild: Sofia Nygård

Många med låga inkomster har svårt att få pengarna att räcka, men även de som tjänar bra kan få problem med skulder. Antalet unga med betalningssvårigheter ökar.

När Linda Holm och Jeannette Laurén svarar i telefonen vet de aldrig vilka berättelser de ska få höra. Men en sak är säker: de kommer aldrig att döma den som ringer.

De är ekonomi- och skuldrådgivare på Mellersta Österbottens och Österbottens rättshjälpsbyrå och de vet att alla kan få problem med sin ekonomi. Det spelar ingen roll var du bor, hur mycket du tjänar eller hur gammal du är.

– Också personer som precis har fyllt 18 år ringer till oss, säger Jeannette Laurén.

Hon berättar att jobbet gör en ödmjuk.

– Man inser att ingen är helt skyddad. Plötsligt kan det hända stora saker i livet som påverkar ens ekonomi.

Antalet samtal varierar varje månad, och det är svårt att jämföra med tidigare år eftersom det inte finns någon bra statistik. Men det verkar som om samtalen har ökat lite jämfört med förra året, säger Laurén.

Tufft för låginkomsttagare

Det finns många orsaker till att folk har svårt att få pengarna att räcka. Ofta beror det på saker man inte kan styra över, som arbetslöshet, sjukdom, en nära anhörigs död eller skilsmässa. Det kan också bero på nätshopping eller spelproblem. Vissa lever för dyrt. Andra har inte råd med det viktigaste.

– Nu märker vi att många med låga inkomster, som barnfamiljer och arbetslösa, hör av sig. De påverkas av nedskärningarna i socialskyddet och har svårt att få ihop sin ekonomi. Många har stora lån. De som redan haft det tufft har fått det ännu svårare, säger Laurén.

Även personer med höga löner kan få problem.

– Att ha ett bra jobb och kanske ha ekonomiskt ansvar där betyder inte alltid att man kan sköta sin privatekonomi, säger hon.

Konsumtionshetsen i samhället leder också till skuldproblem. Man vill ha mer och nytt direkt, helst samma saker som sina vänner, oavsett pris.

De som tar kontakt har olika problem. Vissa behöver stöd för att sluta med impulsköp, medan andra har så låg inkomst att den knappt täcker de grundläggande behoven, berättar rådgivarna Linda Holm och Jeannette Laurén. Bild: Sofia Nygård

De får också samtal från företagare som har haft det svårt på grund av pandemin. De har försökt klara sig själva så länge som möjligt, men nu riskerar de kanske att förlora sitt hus och söker därför hjälp. Det har också blivit vanligare med romans- och placeringsbedrägerier, där offren luras på pengar på olika sätt.

– Det är ofta sorgliga historier. Det handlar inte bara om att förlora pengar, utan också om att förstå att man har blivit lurad av någon man litade på. Det är mycket att hantera på en gång, säger Laurén.

Flera mår dåligt och nästan alla som ringer känner skam, säger Linda Holm. De är oroliga för hur andra kommer att reagera om de får veta att de har skulder som de inte kan betala.

– Många har inte ens berättat för sin partner om sin situation. Vi kan vara de första som får veta. De tror att de är ensamma, men så är det inte.

Höga räntor pressar ekonomin

Även Garantistiftelsen hjälper människor att få ordning på sin ekonomi. Tiia Wassholm, expert på ekonomisk rådgivning, säger att fler söker hjälp nu. Omkring 30 000 finländare kontaktar den kostnadsfria rådgivningen varje år.

– Vi kan svara på ungefär 7 000 av de här kontakterna.

Finns det grupper som har det svårare ekonomiskt nu?

– Många förändringar i samhället syns hos oss med en viss fördröjning, men vi ser redan nu att nedskärningarna i sociala förmåner tyvärr drabbar de som redan har låga inkomster.

Flera kämpar med högre räntor på sina bolån och ökade levnadskostnader, särskilt energipriserna.

– Trots att ränteläget ser bättre ut nu kan hushållen ha behövt ta extra lån för att klara sig när räntorna var högre. Skulder tar tid att bygga upp.

Hushåll utan sparade pengar kan ha det tufft. De kanske klarar bolånet men har inga pengar kvar för andra lån och utgifter, säger Wassholm.

Linda Holm och Jeannette Laurén arbetar i Justitiehuset i Vasa. De har kunder mest från Österbotten och Mellersta Österbotten och är en del av ett team med elva personer. Holm är ekonom och Laurén är socialarbetare. Deras olika bakgrunder är en styrka i arbetet, liksom livserfarenhet. Bild: Sofia Nygård

Många som kontaktar Garantistiftelsen har lån utan säkerhet, som konsumtionslån. Det är lätt att få de här lånen och de marknadsförs ofta aggressivt, säger Wassholm.

– Det gör att folk lånar mer än de kan betala tillbaka.

Hon påpekar att nästan allt, även hemlevererad mat, kan köpas på faktura.

– Det är oroväckande att det erbjuds så långa och dyra betalningsplaner för lån utan säkerhet. Det gör lånen väldigt dyra för konsumenten.

Fler får betalningsanmärkningar

Om du inte betalar räkningarna i tid trots påminnelser och krav kan du få en betalningsanmärkning. Allt fler får det nu, säger Mikko Karemo. Han är vice vd på kreditupplysningsföretaget Suomen Asiakastieto.

I slutet av september hade 365 500 finländare betalningsanmärkningar, 15 000 fler än i slutet av 2023. I Österbotten var siffran 7 650, och även där har det ökat.

De flesta betalningsanmärkningar, 63 procent, beror på snabblån och andra konsumtionslån. Den näst vanligaste orsaken är nätköp.

I genomsnitt har en person med betalningsanmärkningar 14 stycken, vilket visar att de har stora ekonomiska problem.

– Vårt uppdrag är att registrera betalningssvårigheter enligt lagen. Men bakom siffrorna finns riktiga människor, och deras svårigheter ökar. Det gör oss alla ledsna.

Antalet personer som fått sin första betalningsanmärkning har ökat mycket i år, särskilt bland unga vuxna. I slutet av september hade 883 myndiga personer under 20 år betalningsanmärkningar, jämfört med 625 samma tid förra året. Det är en ökning på över 41 procent.

Trenden är oroväckande, säger Karemo.
– Det här är unga människor som precis har startat sina liv. Har man en betalningsanmärkning får man till exempel inget telefonabonnemang. Och vem vill hyra ut en bostad till dig om du inte har kunnat betala dina skulder?

Nu tas betalningsanmärkningen bort från registret efter en månad om man betalar skulden. Förut stannade den kvar i flera år. Det är bra att lagen har ändrats, säger Karemo. Men:

– Tyvärr ser vi att samma personer ofta får en ny anmärkning kort efter att de har betalat bort skulden. Beteendet ändras inte. Att ha betalat en skuld betyder alltså inte alltid att livet har blivit bättre.

Mikko Karemo är vice vd på Asiakastieto. Bild: Mikael Ahlfors/Keksi

Att människor tar på sig skulder de inte kan betala är ett samhällsproblem. Hur kan vi bryta den negativa spiralen? Karemo tror att en viktig nyckel är att ge unga mer ekonomisk utbildning i skolan så de lär sig att hantera sin privatekonomi.

– Vi har redan världens bästa skolor och lärare, men vi bör satsa mer på ekonomikunskap. Det kommer att löna sig. Alla lär sig inte det hemma eftersom föräldrar har olika kunskaper. Om vi minskar skulder och betalningsanmärkningar, minskar också andra problem i samhället.

Vräkning i värsta fall

Ibland kan en skuldsituation bli så allvarlig att myndigheterna måste ta pengar från din lön eller sälja dina saker. Om du exempelvis inte betalar ditt bolån kan banken gå till domstol och få ett beslut. Sedan kan banken be utsökningsverket hjälpa till att genomföra domen. Det kan innebära att de säljer din egendom för att betala skulden.

Och om du inte betalar hyran kan du till slut bli vräkt och förlora ditt hem.

– För att en vräkning ska kunna genomföras måste det alltid först finnas ett domstolsbeslut, säger Janne Nyman, ledande häradsfogde på utsökningsverket i Västra Finland.

Antalet vräkningsärenden har ökat i landet från augusti förra året till augusti i år, men i Österbotten har de minskat. Enligt Janne Nyman är det svårt att säga varför. Ibland kommer många ärenden på en gång, vilket ändrar statistiken.

Däremot har realiseringarna ökat i Österbotten, precis som i resten av landet. Han påpekar att ingen vill ta någons saker eller hem, men utsökningsverket måste verkställa beslut och domar.

– Vårt mål är inte att ha fler kunder. Samhället fungerar bättre ju mindre arbete vi har; alltså att människor kan betala sina skulder.

Sök hjälp i tid

Tiia Wassholm på Garantistiftelsen rekommenderar att man tänker på hur man prioriterar räkningarna. Boendekostnader bör alltid betalas först för att undvika allvarliga konsekvenser, som vräkning.

Hon tipsar också om att kontakta den som har skickat räkningen för att skjuta upp förfallodagen eller be om en betalningsfri period. Undvik att ta fler skulder och överväg en frivillig kreditspärr, som kan registreras gratis i det positiva kreditupplysningsregistret.

– Det är alltid bättre att kontakta oss eller den lokala ekonomi- och skuldrådgivningen så tidigt som möjligt för att diskutera din situation.

Många av oss har skulder, som bolån. Det blir ett problem först när man inte kan betala tillbaka dem. Då är det bra att söka hjälp i tid. Bild: Miranda Eklund/arkiv

Även Janne Nyman uppmanar dig att söka hjälp tidigt om ekonomin blir svår att hantera.

– Vänta inte. Annars hamnar ärendet hos oss, och då måste vi följa lagen och fatta beslut.

Många har först små skulder, men tar sedan nya lån för att betala av de gamla. Linda Holm tror det beror på att finländare ofta vill ta ansvar och försöka betala sina skulder innan de ber om hjälp. Men risken är att de fastnar i en långvarig skuldfälla. Det är alltid bäst att be om hjälp tidigt.

– Om man kontaktar oss i tid kan vi ge råd som hjälper till att vända situationen och fatta kloka beslut så att problemet inte blir värre. Då kan skulden kanske stanna vid 10 000 euro i stället för att växa till 70 000 euro, säger Jeannette Laurén.

De flesta känner sig lättade när de får prata om sina problem och höra att det finns hjälp. Det kan handla om att lära sig göra en budget, få hjälp med betalningsplaner eller ansöka om någon form av skuldsanering.

Vissa behöver hjälp med orsakerna till sina skulder, till exempel missbruk. Rådgivarna kan då hänvisa dem till andra som kan hjälpa.

– Det finns lösningar. De är sällan snabba eller lätta, och ibland kan det ta flera år. Men det går att hitta en väg ut, säger Linda Holm.

Så får du en hållbar ekonomi

• Ekonomisk rådgivning är individuell, men här är några allmänna tips från rådgivarna Linda Holm och Jeannette Laurén:
• Skapa en budget: Fundera på hur pengarna ska räcka varje månad.
• Låna med försiktighet: Tänk på att lån kan kännas bra i stunden, men du måste kunna betala tillbaka dem varje månad och har då mindre pengar över till annat.
• Planera för oväntade utgifter: Ha en buffert för oförutsedda kostnader.
• Spara innan du köper: Fråga dig själv om du verkligen behöver köpa något nu eller om du kan spara först.
• Jämför dig inte med andra: Fokusera på din egen situation; du vet inte hur andra finansierar sin livsstil. Om du lever över dina tillgångar är det du som får ta smällen. Kom ihåg att din livssituation förändras över tid. Jämför dig inte med äldre personer som har hunnit bygga upp en högre levnadsstandard.
• Reflektera över dina värderingar: Ingen kan prioritera allt, och det som kostar mest ger inte alltid mest lycka.