Presidenten i VBL-intervju: "Informationskrig försöker tudela vår befolkning"

President Alexander Stubb tog emot oss i det tillfälliga presidentresidenset i Munksnäs, Helsingfors. Bild: Mikael Nybacka

Jag är inte rädd för någonting, säger president Alexander Stubb då vi träffar honom i tjänstebostaden i Helsingfors. Men det finns orosmoment och frågor han säger sig fundera mycket på.

Efter några ovanligt varma dagar är kölden tillbaka i Helsingfors.

Republikens president Alexander Stubb tar emot oss i den tillfälliga tjänstebostaden, statens gästhus i Munksnäs. Så länge den egentliga tjänstebostaden Talludden renoveras är det här stället som fungerar som presidentparets hem.

Stubb har i flera tal den senaste tiden lyft fram att världsordningen har förändrats och att den fortsätter göra det.

Plötsligt är inte de regler vi tagit för givna längre gällande för alla. Respekten för internationella överenskommelser och demokratiska spelregler verkar om inte ha försvunnit helt så åtminstone naggats rejält i kanten. Med det i åtanke är det inte konstigt om vardagen känns osäker och instabil.

Vad kan alla förändringar betyda för ett litet land som Finland, inte minst efter att den senaste tidens händelser i Östersjön också har gjort oss obehagligt medvetna om att osäkerheterna flyttat allt närmare vårt hemland?

Stubb tonar varken ner osäkerhetsmomenten eller den oro många kan känna. Men han lyfter en del saker vi alla behöver hålla i minnet.

"Ingen brukar gynnas av tullar"

Vi slår oss ner i brasrummet inne i den ståtliga byggnaden från början av 1980-talet.

Huset är en smältdegel av finländsk arkitektur och kultur. En byggnad i kalksandstegel och brunröd granit, med inredning som påminner om att skogen utgör en pelare i den finländska folksjälen.

Statens gästhus i Munksnäs fungerar som presidentparets hem åtminstone till våren 2026. Bild: Mikael Nybacka

Byggnaden har i årtionden fungerat som övernattningsplats för statsöverhuvuden och andra högt uppsatta gäster. Bland annat övernattade den nygamla amerikanska presidenten Donald Trump och hans fru, USA:s första dam Melania Trump, här i samband med deras Helsingforsbesök 2018.

Nu diskuterar vi ändå inte Trump av den orsaken, utan till följd av hans uttalanden om EU.

På sistone har han gjort tydligt att han menat allvar med sina hot om importtullar. Fokus har inledningsvis legat på Kina, Mexico och Kanada, men EU verkar stå på tur. Enligt Trump är handeln med Europa orättvis eftersom USA importerar märkbart mer än vad som exporteras till Europa.

Nya tullavgifter skulle självfallet påverka också finländska företag. Stubb manar ändå till lugn. I nuläget vet vi inte hur eventuella tullar kunde se ut, inte heller hur EU i så fall skulle svara på åtgärderna.

– Vi reagerar via Europeiska unionen som har exklusiv kompetens om tullar, handelspolitik och konkurrenspolitik. De här besluten fattas gemensamt på den europeiska nivån, säger presidenten.

Ekonomiska experter har flaggat rött för att tullar skulle vara något lönsamt alternativ för att stimulera landets ekonomi eller få fart på den egna exporten. Stubb är inne på samma spår.

– Sanningen är den att ingen brukar gynnas av tullar, tariffer eller protektionism. Notan för det här kommer de amerikanska skattebetalarna och de europeiska skattebetalarna att stå för.

Uttalanden från såväl Europeiska kommissionen som andra ledare har enligt Stubb bekräftat att Europa kommer att svara på motsvarande sätt ifall USA inför tullar mot EU.

Stubb lämnade Finland för jobb utomlands 2017. På frågan varför han ville återvända och bli Finlands president svarade han strax inför valet: "Finland, vår säkerhetssituation. Jag skulle inte ha gjort det här om inte Putin och Ryssland hade attackerat Ukraina". Bild: Mikael Nybacka

Cai-Göran Alexander Stubb

• Tillträdde som republikens president den 1 mars 2024.
• Har tidigare varit bland annat landets statsminister, utrikesminister, Europa- och utrikeshandelsminister samt finansminister.
• En av få beslutsfattare i Finland som blivit vald till minister innan hen blivit invald i riksdagen.
• Uppvuxen i ett tvåspråkigt hem i Helsingfors, men har rötter i Esse.
• Är filosofie doktor, korpral till militärgraden.
• Gift med Suzanne Innes-Stubb. Paret har två vuxna barn, Emilie och Oliver.
• Favoritsysselsättning på fritiden är läsning, att utöva olika sporter och att följa med finländska idrottares framgångar.

Måste vi vänja oss vid oroligheter?

Det har snart gått ett år sedan Alexander Stubb tillträdde som Finlands trettonde president.

I sitt installationstal sade han att vi lever i en tid där vi inser att världen genomgår stora förändringar, men just nu vet vi inte riktigt vad de förändringarna kommer att innebära.

I dag är läget om möjligt ännu mer ovisst.

Under Stubbs första år som president har Finland allt tydligare börjat se av det hans föregångare, president Sauli Niinistö, sannolikt syftade på då han sade att vi bör förbereda oss på illvilja. Kabelbrott på rad, cyberattacker och instrumentalisering av migranter vid gränsen – allt med en förhoppning att skapa oro och instabilitet.

Stubb medger att det senaste året varit aningen mer hektiskt än han hade förväntat sig.

Han beskrivs inte sällan som en ledare som talar klarspråk, utan att försköna eller bädda in budskap. Det gör han inte heller den här gången då han lutar sig tillbaka en aning i den ljusa soffan och konstaterar att vi nog inte ska tänka att vi redan tagit emot vår beskärda del av oroligheterna.

– Vi kan vänta oss att vi fortsättningsvis kommer att ha kabelbrott. Då ska varenda en fråga sig "på vilket sätt har detta påverkat min vardag", och svaret är på inget sätt tills vidare. Vi har datakablar, elkablar och gaskablar. Tills vidare har vi lyckats reparera dem mycket snabbt och påverkan på vårt samhälle har varit minimal.

Enligt Stubb har Finland lärt sig mycket den senaste tiden om hur vi ska hantera händelser såsom kabelbrott i Östersjön. Bild: Mikael Nybacka

Vi kan enligt Stubb heller inte utesluta cyberangrepp i form av exempelvis attacker mot bankväsendet.

– Där kommer det säkert att påverka vår vardag på ett annat sätt. Men jag hoppas att gemene finländare är rätt så nöjd med hur vi har hanterat de här situationerna. Vi har lärt oss hela tiden och fallet med Eagle S var ett praktexempel på hur bra våra myndigheter fungerar i sådana här svåra situationer.

Trots all osäkerhet i vår omgivning sade Stubb redan tidigt efter att ha tillträtt att han känner sig tryggare nu än innan presidentskapet. Det håller han fast vid. Man kunde kanske tro att mer information betyder mer osäkerhet, men i det här fallet är det enligt Stubb tvärtom.

– Jag sitter på all väsentlig information som har att göra med Finlands säkerhet. Jag har möjligheten att ha långtgående diskussioner med Försvarsmakten, gränsbevakningen, polisen och våra säkerhetsmyndigheter, medräknat Försörjningsberedskapscentralen. Jag ser vilken kapacitet vi har att hantera olika kriser, allt från väderkatastrofer till potentiella kinetiska krigsförhållanden.

Gäller det alltså för oss att enbart vänja oss vid ökade oroligheter? Finns det inget Finland kan göra för att motarbeta?

Svaret låter inte vänta på sig.

– Vi kan ordna ett toppmöte tillsammans med Natoallierade kring Östersjön, säger Stubb och hänvisar till det snabbinkallade mötet som skedde i Helsingfors i mitten av januari.

I mötet deltog såväl ledare för Natoländer i Östersjön som alliansens generalsekreterare Mark Rutte. Det resulterade i flera gemensamma konkreta åtgärder, men likaså ska det ses som en signal utåt att länderna är eniga och handlingskraftiga ihop.

Realistiskt att tro på fredssamtal?

Oroligheterna i Östersjön för oss in på Ukraina och Rysslands brutala anfallskrig mot landet.

Stubb sade nyligen då han mötte politiska journalister att den ryska presidenten Vladimir Putin endast förstår ett hårt språk, och det språket använder Trump mot honom. Enligt Stubb tvingar Trump Putin att gå med på fredssamtal.

Men om fredssamtal inte har varit möjliga hittills, vad är det som gör det mer realistiskt att tro att de skulle bli aktuella nu?

– Kanske två saker. Den första är att Trump är mycket seriös i sin strävan efter att främja fred och är beredd också att använda tuffa åtgärder. Det har vi sett i språket, där han klart och tydligt har pekat finger mot Ryssland. Den andra är att Rysslands position i långa loppet inte håller.

Putin bär enligt Stubb på en illusion om att han kommer att ta över Ukraina, men den illusionen är inte realistisk.

– Nu måste vi tvinga Putin till fredsförhandlingar. Jag tror att han sakta men säkert börjar förstå att det är hans enda möjlighet.

Stubb har tidigare bekräftat att han har fört diskussioner om fredssamtal med Donald Trumps specialmedarbetare, general Keith Kellogg. Något mer om innehållet i de diskussionerna uttalar han inte. Bild: Mikael Nybacka

"Vi har inte råd att bli tudelat"

Tillbaka till det där om att det finns saker var och en av oss behöver hålla i minnet.

Stubb blickar ut genom de stora fönstren. Utanför skymtar Bredviken, havsviken som leder rakt ut i Finska viken. Han konstaterar att säkerhetssituationen är en annan än den var för några år sedan, men det viktigaste är enligt presidenten att vårt samhälle är förberett på olika scenarier.

– Jag tror att vi alla förstår att ju bättre förberedd du är, desto mer osannolikt är det att en kris kommer att ske. Det är därför vi jobbar tillsammans. Mycket har också att göra med det som sker mellan öronen på oss. Har vi en kapacitet att ta emot information som emellanåt känns lite osäker. Hur tolkar vi nyhetsflödet och den information vi får varje dag?

Att motarbeta tudelning i samhället betyder absolut inte att alla måste tänka lika om saker och ting, säger president Alexander Stubb. Bild: Mikael Nybacka

Trots att vardagen präglas av osäkerhetsmoment bör vi enligt Stubb se till att behålla vårt lugn. Vi bör inte bli rädda, eftersom rädsla kan leda till att vi blir handlingsförlamade.

Rädsla.

Det var just det ni läsare ville fråga Stubb om då vi träffade honom under presidentvalets slutspurt för ganska exakt ett år sedan, vad han är rädd för.

Då svarade presidentkandidaten Stubb att det enkla svaret skulle vara krig, "men krig är ju det jag kämpar mot".

– Kanske det är tudelningen i Finland. En rädsla för att landet ska bli för polariserat och uppdelat mellan städer och landsbygd, män och kvinnor, yngre och äldre, invandrare och de som är födda här, sade Stubb inför presidentvalet.

Den oron finns kvar.

– Som ett litet land har vi inte råd att bli tudelat. Politiskt lönar det sig inte, säkerhetspolitiskt är det till och med farligt. Det är det som informationskrig i dagens läge från till exempel ryskt håll försöker göra, tudela vår befolkning.

Det är något vi enligt presidenten behöver fortsätta motarbeta. I samma andetag tillägger han att det absolut inte betyder att alla måste tycka lika. Snarare handlar det om att tänka efter hur vi hanterar information vi möter och hur vi uttrycker oss mot varandra.

– Det är otroligt lätt att ha en opinion, det är mycket svårare att ta fram fakta.

Från en del av rummen inne i presidentresidenset går det att se en skymt av Bredviken. Havsviken leder ut i Finska viken, där juldagens kabelbrott skedde. Bild: Mikael Nybacka

Då president Stubb får samma fråga i dag säger han att han inte är rädd för något.

– Jag har vissa orosmoment som har att göra med hybridattacker. Sedan sitter jag och funderar mycket på större världspolitiska förändringar och den nya amerikanska administrationen. På hur den sitter i det nutida systemet, speciellt på grund av att USA är en nära allierad.

Vad den förändrade världsordningen betyder för Finland är kanske för tidigt att säga.

– Vi strävar efter att ha ett internationellt system som baseras på internationella institutioner, normer och regler. Varför? Därför att det är det bästa skyddet för ett litet land. Om vi skulle leva i ren stormaktspolitik så skulle kanske vi mindre länder ganska ofta hamna lite offside.

Därför är Finlands plats just nu enligt presidenten i Norden, EU, Nato och FN.

– Och vi måste köra i princip på två spår, där det första är att driva våra egna bilaterala intressen med till exempel USA. Det andra är att vi driver våra intressen inom de organisationer vi är medlemmar av. Tack och lov är vi medlemmar i Nato just nu. Om vi inte hade sökt då vi gjorde det så skulle det vara för sent just nu.