Skolkonsert som ansågs vara religiös väcker reaktioner i Österbotten – "Stackars barn"

Maria Nordman, Rolf Sundqvist och Kajsa Dahlbäck. Bild: Jonas Brunnström/Kevin Åkerlund/Privat

En barockkonsert i en grundskola i Nyland ställdes in av rektorn på grund av religiösa antydningar. Efter det har det diskuterats mycket på sociala medier om var gränsen går mellan religionsutövning och kulturarv.

Det var på fredagen tidningen Helsingin Sanomat rapporterade om en grundskola i Nyland som ställde in en barockkonsert på grund av religiösa antydningar.

Helsingfors kammarkör och Finländska barockorkestern skulle uppträda med Georg Friedrich Händels oratorium Messias. Endast några dagar innan konserten skulle äga rum meddelade rektorn att man ställer in. Enligt organisatörerna var orsaken att texten till oratoriet är baserad på Bibeln och berättar om Jesu liv.

Kajsa Dahlbäck, grundare och konstnärlig ledare för Vasa Baroque anser att det är viktigt att det finns tydliga direktiv när det gäller utövande av tro i skolan men att konserten som skulle hållas inte hade någonting med religionsutövning att göra.

– Det här handlar ju om kulturfostran. För att barnen ska få ta del av hela vårt kulturarv behöver de få ta del av olika typer av konstuttryck.

– Det var inte i något skede en tanke att det här skulle vara en del av en gudstjänst, det var inte religionsutövning.

Dahlbäck säger även att Messias inte i grunden heller är menad som liturgisk musik utan som ett oratorium ämnat för konserter och icke-kyrkliga händelser.

– Där ser vi en skillnad exempelvis mellan det här verket och Bachs Passioner vilka är skrivna för en liturgisk kontext.

Kajsa Dahlbäck anser att konserten handlar om kulturfostran. Bild: Pressbild

Konsertens arrangörer tror att bakgrunden till återkallandet är ett nyligen inträffat fall i Tavastehus då staden fick betala 1500 euro i ersättning för diskriminering av icke-religiösa elever i grundskolan. I en konsert för lågstadieelever hade det hade framförts sånger om bland annat död, försoning av synder och korsfästelse med fokus på det kristna budskapet.

Dahlbäck tror också att detta var en orsak till rektorns agerande.

– Konserten i Tavastehus var av bekännande art. Det har jag mera förståelse för, det är inte okej för då var det en kyrklig kontext. Men i det här fallet har det ju handlat om att visa vårt kulturarv. Jag tänker bara "stackars barn", när ska de någonsin få höra Finländska Barockorkestern och Helsingfors Kammarkör som också precis vunnit en Grammy, världens största musikpris.

Hon önskar att denna händelse blir en lärdom och att det ska leda till en samhällsdiskussion.

– Vad tycker vi är viktigt för finländska barn att ta till sig gällande kulturarv?

Hon anser också att man kunde bli tydligare med var gränsen mellan kyrkligt och icke-kyrkligt går.

– Jag tycker anvisningarna är väldigt tydliga men jag hoppas att utbildningsstyrelsen gör skillnaden mellan de två ännu tydligare.

Rolf Sundqvist anser att det viktigaste är att ha en dialog med föräldrarna om vad som händer i skolan. Bild: Kevin Åkerlund

Rolf Sundqvist, utbildningsdirektör i Pedersöre, förstår att direktiven för vad som får utövas i skolan kan vara något svåra att tyda.

– Direktiven ger exempel och man hänvisar till olika rättsfall. Jag kan förstå att skolornas lärare och rektorer blir lite vimmelkantiga med direktiven.

I direktiven står det bland annat att om det finns religiösa inslag i något evenemang så ska det finnas andra alternativ.

– Ur min synvinkel ger nog utbildningsstyrelsens dokument svar på frågorna. Men samtidigt kan jag förstå att i stunden det inte är lätt alla gånger att dra den här gränsen eftersom alla situationer kan vara väldigt olika.

Sundqvist säger att han inte tycker att konserten faller inom ramarna av religionsutövning.

– Personligen skulle jag nog inte ha reagerat. Det hör nog till allmänbildningen på samma sätt som att man far på ett museum och tittar på bilder. Det här är historia och musikhistoria. Men det är alltid lätt i efterskott att säga om man gjort rätt eller fel.

Han anser att det är bra att direktiven finns, men man behöver också vara tydlig med föräldrarna om vad som händer i skolan.

– Ha en dialog med föräldrarna i god tid, då undviker man de här situationerna, det är kontentan från min sida.

Maria Nordman, rektor för Lagmans skola, tycker att direktiven borde förtydligas. Bild: Jonas Brunnström/arkiv

Maria Nordman, rektor för Lagmans skola i Jakobstad tycker själv att direktiven för var gränsen går inte är tillräckligt tydliga.

– De kunde nog vara mer tydliga.

På senare år har man i Lagmans skola skurit ner mycket på allt som kan kopplas till religion i skolan. Man sjunger inte psalmer och går inte heller till kyrkan på våravslutningen eller julen. De gånger man undantagsvis gått till kyrkan finns enligt direktiven andra alternativ för elever som inte vill gå.

– Vi är väldigt noga här. Förr hade vi morgonsamlingar med församlingar, det kunde vara lite som en morgonandakt, det har vi aldrig mera.

Hur drar ni gränsen på vad som är kyrkligt och icke-kyrkligt i skolan?

– Är det något som man inte är säker på brukar vi diskutera det bland kollegorna. Vissa saker hör ju till allmänbildningen och bör tas upp, men det är nog knepigt.