THL: "Äntligen goda nyheter om unga vuxnas psykiska hälsa"
Den psykiska belastningen bland unga vuxna minskar. Bild: Arash Matin/arkiv
Studerande upplever mindre psykisk belastning än under coronapandemin. Däremot ökar flera andra psykiska problem.
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) som genomfördes förra våren.
Studerandes upplevda psykiska belastning minskade från 35 procent till 29 procent mellan 2021 och 2024. Hos kvinnor minskade den psykiska belastningen från 40 procent till 32 procent.
"Coronapandemin försämrade studerandenas psykiska hälsa. Den aktuella psykiska belastningen har nu minskat jämfört med under coronatiden. Det här är äntligen goda nyheter om ungas och unga vuxnas psykiska hälsa", säger Olli Kiviruusu, forskningschef på Institutet för hälsa och välfärd (THL) i ett pressmeddelande.
Däremot har ångestsyndrom och depression som konstaterats inom hälso- och sjukvården ökat. Totalt 23 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som studerar vid en högskola hade under de senaste 12 månaderna konstaterats ha ångestsyndrom. På motsvarande sätt hade 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen konstaterats lida av depression under året.
Ångest och depression har blivit vanligare hos kvinnor, men hos män har förekomsten hållits på samma nivå.
"Det ökade antalet konstaterade sjukdomar kan återspegla att tillgången till mentalvårdstjänster underlättas jämfört med under coronatiden. Det finns vissa tecken på att tillgången till service har blivit lättare", säger THL:s forskningsprofessor Jaana Suvisaari.
Enligt undersökningen upplever 60 procent av kvinnorna och 68 procent av männen att de fått otillräckliga mentalvårdstjänster av SHVS som erbjuder studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande.
”Utifrån SHVS data har efterfrågan på mentalvårdstjänster tredubblats jämfört med tiden före coronapandemin. Största delen visar sig vara lindriga eller medelsvåra psykiska störningar" säger Teija Kulmala, chefsöverläkare vid SHVS.
Samtidigt har det ändå inte blivit fler som inte får hjälp, påpekar hon.
För att svara på efterfrågan grundade de en klinik för digital psykisk hälsa. De ändrade också sin servicemodell så att studerande med lindrigare symtom i första hand hänvisas till behandlingar med låg tröskel. På så sätt ska resurserna räcka till för vård för personer med svårare symtom.
Kujala tror att studerandes missnöje med mentalvårdstjänsterna kan bero på att studerande vill ha kraftiga interventioner även för lindriga symtom.
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) genomfördes våren 2024. I den deltog 3 600 studerande i åldern 18–34 år från universitet och yrkeshögskolor runtom i Finland.